Veckorna rullar på efter julledigheten och vardagen är inrutad med jobb, hämtning och lämning på dagis, barn som ska på friidrottsträningar hit och dit och två vuxna som försöker få till att träna någon gång de också. Så mycket mer finns det inte plats för känns det som. Och helgerna, jag vet inte riktigt vad som händer med dem. De rinner förbi jättefort de med.
Men ibland glittrar vardagen till. Som ikväll när Linnéa inte tränade för hon hade ont i huvudet men efter middagen föreslog att vi skulle åka pulka i snön som äntligen föll i helgen. Jag var egentligen seg och trött i huvudet efter jobbet men varför inte? Kommer man bara ut så brukar man ju piggna till. Så jag och barnen tog pulkor och stjärtlappar och gick till parken och for i full fart nedför backarna. Hur kul som helst! Lilly känner sig stor och tuff och vill helst åka själv så det är bara att rikta henne rätt och sen se henne susa nedför medan hon nästan kiknar av skratt.
Så härligt! Just sådana stunder är de bästa tycker jag. När de kommer helt spontant och man från början inte riktigt känner för det. DÅ blir det oftast som bäst!
SvaraRadera:-)